Karta Väder Kontakt English

Kultur

I fjällområdet i Frostviken -  Frööstege möts tre kulturer. Den Norska, den Svenska och den Samiska. Var och av dessa kulturer har sina berättelser, sin historia, konstnärliga uttryck och trossuppfattningar. Detta har skapar livsmönster. Mänskliga aktiviteter som ger spår.

Samebyar

Samernas land är egentligen utan nationsgräns. Dessa har kommit senare och tvingat in Samerna i olika nationalstater. Ryssland, Finland, Sverige och Norge. Deras område kallas Sápmi. Sápmi är hela norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvaön i öster till det svenska landskapet Dalarna i söder. Samerna är ett bland urfolken i världen, liksom exempelvis Indianer i USA. 

Här i Frostviken lever vi i närhet av sju samebyar med rennäring. Dessa finns både på norska och svenska sidan gränsen. 
Svenska sidan gränsen
Voernese sameby (Frostvikens norra sameby)
Ohredahke sameby (Frostvikens mellersta sameby)
Raedtievaerie sameby (Frostvikens södra sameby)
Jiingevaerie sameby (Hotagens sameby)

Norska sidan gränsen
Skæhkeren sijte (Skjækerfjell reinbeitedistrikt)
Låarten sijte (Luru reinbeitedistrikt)
Tjåehkere sijte (Østre Namdal reinbeitedistrikt)

  • Sörsamiskt museum och kulturcentrum i Snåsa. Saemiensitje

 

Vykort skickat till Stockholm 1903, från Åre, Jämtland.

Vykortsutställning

I hotellets korridor hänger en vykortsutsällning med Samiska motiv som turister för ca 100 år sedan skickade från fjällvärlden. Även nu är kontakten med samisk kultur viktig för besökare. I många fall lever vykortsbilden kvar av den Samiska kulturen. Idag har vi lära mycket från Samerna och deras kunskap som naturfolk.

Vykortssamlingen berättar sin historia om samernas liv via de bilder som förmedlas. Det är från sekelskiftet 1900-talet till 1990. Det är också intressant att se att korten skickats från många olika norrländska fjällorter till i huvudsak kvinnor. De flesta tycks ha varit besökare för att ta del av den vackra naturen och vildmarken. Samtidigt som det funnits ett starkt intresse för den samiska kulturen. Vi ser både autentiska bilder av samernas vardag från olika tidsepoker, samt skapade bilder för ett mer säljande ändamål. Vykortens utformning och textmängden har förändrats genom åren.

Utställningen omfattar ett urval av de vykort med samiska motiv som PilgrimsHotellet har i sin samling av ca; 700 st vykort. Vykorten ger en bild av av hur samernas liv speglats via vykort från slutet av 1800-talet och framåt. Samt ger tankar om de som sänt och läst dem. Vi har hängt upp 14 st triptyker på olika teman. Det finns ytterligare 4 st triptyker samt 3 tavlor och ett antal enkla vykort som också ingår i utställningen.

 

5 Kyrkor & Kapell

Området har fem fina kyrkor som är väl värda ett besök. De har byggts under tiden från sent 1700-tal till 1900 talet. Flera av dem är präglad av fjällvärlden och av det folk som bott och levt här. Folk med Samiskt, Svenskt och Norskt ursprung. Läs mer om de 5 kyrkorna, Vikens kapell, Tunnsjö kapell, Ankarede kapell, Sjoutnäsets kapell och Gäddede kyrka. Vi har gjort en egen sida för kyrkorna.

 

 

 

Ankarede - Ångkerenjeeruve

 Ankarede är den enda bevarade kyrkstaden i Jämtlands län. Platsen har gamla anor som samisk kyrk- och begravningsplats. Hur gamla är svårt att veta. Enligt samisk muntlig tradition fanns det en begravningsplats i Ankarede långt innan nybyggarna kom till Frostviken. Samiskt namn Ångkerenjeeruve. Åanghege, åanghkere johke – en älv som har många djupa hål. Njeeruve – en torrlagd och gräsbeväxt vall, som i allmänhet översvämmas under vårfloden. Vid Ankarede har Lejarälvens och Ankarälven sina utlopp i Stora Blåsjön. Det samiska namnet går tillbaka till tiden före vattenregleringen. Den samiska bebyggelsen består av ett trettiotal kyrkkåtor och några härbren. Frost­viken-Hotagens sameförening, tidigare Frostvikens sameförening, har haft sin föreningslokal här sedan 1927. 

 

Frostviken - Frööstege

Från stenåldern finns många boplatser som vittnar om en äldre fångstkultur i området. Många av dessa platser är nu överdämda. Det finns också ett stort antal fångstgropar. På några få platser finns även gravar av förhistorisk typ. Där har fynd från bland annat vikingatiden hittats. Nybyggarna kom med den förste fastboende invånaren i Frostviken som flyttade in från Nordli i Norge till nuvarande byn Frostviksbränna omkring 1750. Gränsen mellan Sverige och Norge fastlades i Strömstadstraktaten 1751. I förhandlingarna hade Danmark-Norge vissa krav på Frostviken, eftersom en stor del av omtrådet var integrerat med Norge. Där av "hacket" i rikskartan som innebar att Lierne västerut fick förbli i Norge.
I Frostviken fanns betydande fyndigheter av täljsten, som från 1910-talet och fram till 1940-talet transporterades ned till Strömsund för bearbetning. Det blev främst grus, mjöl och plattor för användning i olika industriella processer. Glimmer, som användes inom el-industrin, bröts i området kring Väktarmon, 20 km norr om Gäddede, under 1940-talet. Tidigare har även andra mineral brutits på flera platser inom socknen. Sedan byggdes vattenkraften ut och skogsbruket tog fart. Vilket allt tillsammans gjorde att befolkningen i området växte. Även turismen hittade hit ifrån början av 1900-talet. Redan i början av 1900 talet byggdes Gäddede turismhotell som nu är PilgrimsHotellet.

 

 

Gäddede - Tjeedtege

Gäddede ligger i ett fjällandskap endast 5 km öster om gränsen mot Lierne i Norge. Orten har något mindre än 500 invånare mellan sjöarna Kvarnbergsvattnet i norr och Hetögeln i söder, vilka båda ingår i sjösystemet Strömsvattudal. Vid Kvarnbergsvattnets strand högst upp i Ströms Vattudal ligger också PilgrimsHotellet vackert inbäddat nära stranden. I Gäddede by finns det mesta av av service, här går det bra att proviantera inför upptäcksfärder ut i den omgivande vildmarken. Det finns en Turistbyrå med Naturrum. De har det mesta av information du kan beghöva. Där finns också en fjällpark som visar lite av den lokala faunan. Hembygdsgården i Gäddede har ett Café, museum och är en sevärdhet. Hembygdsgården är vanligtvis öppen från midsommar och till första veckan i augusti. Här finns minst 3000 föremål som framförallt visar redskap som användes av fjällbönderna. Inom museieområdet finns även ett flertal mycket säregna byggnader, riktiga rariteter. Området hänger ihop med Gärdet där du kan göra lätta promenader.

 

Dr Hummel 1893-1984

Dr Hummel var aktiv som forskningsresande, läkare och motståndsman. Som medlem och expeditionsläkare i den sista av Sven Hedins expeditioner personlig vän med Hedin. Efter Hedinexpeditionen blev han läkare i Frostvikens dåvarande kommun, numer Strömsundskommun, stationerad i Gäddede vid norska gränsen under åren 1932–1956. Hummels vänskap med Hedin, fick han nytta av under andra världskriget då han som motståndsman hjälpte norrmänn att fly över gränsen samt förmedlade information. Hedin var personlig vän med Adolf Hitler så det är troligt att tyskarna i Norge var lite rädda för att göra fel mot Hummel. Han var en del i ett stort samarbete av kurirer och medhjälpare som sträckte sig från den Norska Ambassaden i Stockholm till många olika motståndsgrupper som fanns utspridda i Norge. Hummel hade via sin bostadsort Gäddede, vid norskagränsen ett förmånligt läge.
För sina insatser fick han kommendörstecknet av S:t Olavsorden och Finlands vita ros. Ur motiveringen år 1946 till kommendör av S:t Olavsorden: "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen". Han fick även ge namn till en gata i Namsos, Dr. Hummels veg.
Som läkare gjorde han också stora insatser för att förbättra folkhälsan. Hummel skaffade då en distriktssköterska till kommunen, vaccinerade mot tuberkulos, isolerade sjuka, och ordnade så att kommunen byggde ett badhus.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hummel fortsatte att även efter sin pensionering besöka Frostviken och Gäddede varje sommar. Där han vistades i sin sommarstuga vid Hembygdsgården. En Hembygdsförening som han år 1935 var initiativtagare till att bilda. David Hummel fick år 2006 en väg uppkallad efter sig i Gäddede, Doktor Hummels väg.

 

Flyktingloppet 

Flyktingloppet är en skidtävling till minne om de som flydde från Norge till Sverige under andra världskriget. Tävlingens motto är därför: “I FLYKTINGS SPÅR FÖR FRIHET OCH FRED”
Det är ett unikt långlopp på 12, 18 eller 42 km som arrangerades för 65:e gången år 2015. Loppet arrangerades första gången 1950 och har varit en årlig företeelse sedan dess, bara inställt en gång (1982).Loppet startar i Nordli i Norge och kommer i mål i Gäddede i Sverige och följer i huvudsak den väg som flyktingarna tog under kriget. Loppet arrangeras i samarbete mellan Lierne IL och Gäddede SK. Tävlingen är därför unik i och med att den kom igång och håller liv i den svensk-norska förbrödringen som var så viktig under krigsåren. 
Flyktingloppet